Snart dags för fölning

Det märks att fölningen börjar närma sig. Magen har ändrat form, man kan beskriva det som att den har fallit ner. Juvret är ifyllt och även spenarna, även om det på en förstföderska är svårt att avgöra när det är ett färdigt juver. Enligt pappret är det 15 dagar kvar, det kan bli en lång tid av vak! Vi har en övervakningskamera i boxen som gör det lättare att hålla koll. Dels så stör vi inte hästarna och dels behöver vi inte gå upp ur sängen och få frisk luft som gör att man piggnar till. Det är så mycket lättare att ta mobilen och spana en stund! Vi tycker oss se förvärkar där hon har svårt att komma till ro, tittar sig mot magen, kliar/trycker svansen, gungar på magen och flemmar. Det är så spännande och nervöst!

Nu väntas två dagars träning för Lollo med Tea. Hon har känts så fantastiskt fin efter equiterapeuten, men vi har bara joggat i låg form och stretching. Hon har varit så mjuk, både i sidorna och ryggen. Bakbenen matar på framåt och man får nästan bromsa henne, men jag måste få hjälp med att få bakbenen att vinkla sig mer så vi kommer lite mer uppåt-framåt och då får ihop henne mer i kroppen. Jag tror vi får bra hjälp med det i helgen!

Knak och brak

Sedan tävlingen har vi haft lite otur. Tea stegrade och slog över när vi linlöpte henne och har sedan dess varit skev i korset. Hon har inte varit halt men man har sett för ögat att något hände i kroppen. När jag provade att rida så kände jag direkt att hon inte var tillfreds. Hon slog med svansen, var stressad och allmänt motsträvig. Nu känner vi varandra så bra efter snart två år tillsammans att jag bara behövde några minuter på att konstatera att hon ska få vila tills en equiterapeut kunde komma ut.
Vi kontaktade Håkan och han var ute i måndags, för en vecka sedan. Jag fick rysningar för han kunde sätta ord på hur jag upplevt henne och till och med på vad som hänt. Han trodde att hon haft en spänning i området under en tid, det kunde förklara varför hon var svår i galopp-travövergångarna under P&Ren. När hon sedan fick yttre trauma på området så blev det en låsning som gjorde att lederna (?) i korset klämdes ihop och tappade rörligheten. Han lossade detta med laser och kiropraktik. Ordern var sedan att rida henne nu i helgen efter ett par dagar med jobb från marken. Jag var nervös på hur det skulle kännas, men klumpen i halsen byttes snart ut mot ett leende på läpparna! Hon var sådär fantastisk som bara hon kan vara. Där hon matar på med bakbenen så mycket att man får be henne att hejda sig, och man kan rida på långa tyglar och hon sänker sig med rund överlinje och är underbart mjuk i hela kroppen. 

 




Lokal LB:2 Färjestad RK - Ticktack

Mitt i all hets så glömde jag bort att skriva om den senaste tävlingen. På många sätt är det en tävling jag skulle vilja glömma bort men all dokumentering av min och Teas resa är viktig! Allt ont för något gott med sig brukar man säga. 

De två veckorna innan var kämpiga, vår dragbil var inte körbar och vi fick försöka låna bil till träningar. Till just denna tävlingen fick vi låna en bil som inte orkade dra så bra och när det är två timmars resväg med långa och branta backar blir det lätt en stress! Vi kom på plats och besökte toaletten innan det var dags att börja med Tea. På vägen till framridningen fick man gå över en bro, det gick problemfritt vilket jag inte trodde. Ena framridningen var väldigt tung så jag bytte ganska snart. 
Jag skulle börja skrittjobba henne som jag alltid gör och kände att det inte var läge för det. Hon var lite explosiv så jag valde att börja galoppera istället. Där sänkte hon sig bra och kom igång med kroppen. Lagom när jag bröt av så kom det en travhäst körandes på rakbanan som man såg från framridningen på håll. Det blev för mycket för Tea som blev blockad. Hon blev nog så otroligt rädd och stressad på insidan och visste inte vart hon skulle ta vägen. Oturligt nog ropade speakern upp att jag var nästa ekipage så mamma fick gå och stryka mig. Det fanns ingen möjlighet att jag skulle få henne ridbar och presentabel. Istället gick vi till andra framridningen med mål att hon skulle komma till ro och minnas tävlingen som lite mer positiv. Hon lugnade ner sig men var fortfarande inte ridbar för jobb. Jag hoppade av och spenderade en tid på plats med klapp och glad röst för att göra det så bra som möjligt för henne. 

Ledsen och besviken blir man, speciellt eftersom jag hade så bra känsla från Pay&Riden där vi gjorde vår livs bästa framridning och jag kunde rätta till tidigare misstag som vi gjort. Men det är en fis i rymden, hon har inte varit ute mycket och jag vad vi kan! Såhär i efterhand så har jag redan kommit över det och har P&R färskast i minnet!

 

Pay&Ride LB:2 Ryttarkamraterna Kumla - Ticktack

Igår spenderade vi kvällen hos vår nya klubb, Ryttarkamraterna Kumla. Tea och jag tävlar för de i år och igår stod Pay&Ride på schemat. Snart drar lagen igång och det är bra att få träna både på tävlingsmomentet och att rida program. Vi åkte ner för att jag skulle få ett program i kroppen, ha det "färskt" inpå tävling. Dessutom gick det utomhus och det är nytt för oss, jättebra att träna på det! 

Framridning
Hon skrittades först 15-20 minuter innan uppsittning. Då får hon finna ro och bli varm i kroppen. Jag skrittar alltid mina hästar länge och finner att de är både mer harmoniska och får lättare att komma till lösgjordhet. Jag satt upp 35-40 minuter innan start. Inte under en enda framridning vi varit på så har jag känt mig klar och jag bestämde därför att jag skulle ge det mer tid. Jag skrittade och tog skänkelvikningar längs långsidan, hon kändes bra. Sen hände något och hon blev väldigt stressad och explosiv, det ryckte i huden när jag drev och hon var allmänt irriterad. Vi sadlade om och det blev bättre men hon var fortfarande känslig efter det. Jag kom till ridning bra ändå och höll mig till min plan! Skritten och galoppen var bäst. I traven var hon antingen jättefin eller explosiv (körde upp huvudet och bara skulle fara iväg). Där blev hon nog lite bitig och hade behövt sätta sig mer bak. Detta syndes i galopp-trav övergångarna där hon blev jättestark. Tyvärr fick jag inte ordning på det innan start men jag fick henne att frusta ur ordentligt i galopp under låg form!

På banan
Jag började med galopp, där kunde jag ha henne rund och med mig och det passade bra för att rida förbi eventuella otäcka saker. Efter startsignal bröt jag av till trav och red lite öppnatänk längs långsidorna för att få henne rund och eftergiven. Det hjälpte! Det började bra, jag lyckades förhindra att hon slog sig fri i 10m volten åt höger som hon alltid gjort innan. Första mellantraven var riktigt bra, där hon tog ut steget utan att bli spänd (7,5). Skritten bra i formen men kunde skritta ut steget bättre, men på god väg. Första galoppdelen bra, bekymmer vid galopp-trav-galopp. Hon blev stark i övergången till trav och sprang och laddade till nya fattningen som självklart är åt det svåra varvet, det blev felfattning (4).... Bättre nästa gång åt andra hållet (8). Efter mellangaloppen blev hon stark i övergången igen och jag bestämde mig tillslut att göra halt tvärt bara för att korrigera starkheten, hon tog det bra men poängen längre (4). 

64,667%!
Vilken "seger" för oss, vi förbättrade oss med nästan 5%! 
Domaren har dömt oss tre gånger tidigare (60%, 60%, 61%) så det var extra roligt att vi red upp poängen! Dessutom med två 8:or i protokollet. Hade 4:orna varit 6:or så hade vi haft 66%... det är nära! Hon kändes riktigt bra att starta på utebana, jag trodde inte det. 

 
Det jag måste arbeta med är;
* Galopp-trav övergångarna. 
* Galopp-trav-höger galopp. 
* Formen (stundtals blir hon lite stark nedåt). 

 
 
 

Att bara vara

Ibland behöver man bara en paus från all trimning så igår bestämde jag att vi ska ta några dagar ute i skogen och bara vara. Tea gick med öronen framåt från början till slut! Samma visa idag. Skritt på långa tyglar och en halsring åt mig att hålla i när hon blir lite för glad.

Vi verkligen matar in ny energi och glädje, det är omöjligt att inte känna sig lycklig på hennes rygg när hon går och frustar och man känner hur hela hon stormtrivs.






Göteborg Horse Show 2016

Att åka till Göteborg Horse Show är tradition för oss. I år vann jag biljetter till gårdagens kvällspass med hoppning, så förmiddagen spenderades på mässan. Jag har bara ett par ridbyxor att rida i och de går snart sönder så jag är glad över mitt fynd. Helskodda grip från Equiline med 30% rabatt, de skönaste byxorna jag haft på mig!
Tea fick en nosgrimma eftersom hennes nuvarande är alldeles grå och dassig. En vitfodrad droppformad. Samt ett pannband i större storlek, alla jag har hemma är lite korta och trycker mot pannan. Så kan inte en prinsessa ha det! Sist men inte minst fick hon en påskpresent med schabrak och lindor, superfint!





Träning för Lollo Åhman

Tea och jag är på jakt efter en "hemmatränare", som är inne på samma spår som Katarina och Johan. Idag provade vi en ny tränare, Lollo Åhman. Det är alltid nervöst innan man tränar för en ny tränare, speciellt då jag vet att jag lätt blir "vilsen" i min ridning om det inte finns en röd tråd och gemenskap i tanken hos tränarna. Men det var inget problem med Lollo, hon var verkligen superbra! Sunt tänk passande ett sto som Tea, lyssnade och förklarade. Lugn och metodisk. 

Tea är superbrunstig nu och mår inte alltid jättebra då. I ridningen blir hon väldigt klämmig och som en uppblåst ballong. Men med Lollos hjälp blev hon finare än någonsin! Jag fick ta fram skänkeln något genom att tänka att hälen skulle nedåt-framåt, då magen/buken är extra känslig såhär vid brunst. Och jag fick göra kvicka skänkelhjälper, då hade hon inget att klämma emot, och jag blev heller inte klämmig själv. Det tyckte hon var jättebehagligt och kändes väldigt tillfreds. Men, när jag är kvick med skänkeln så måste jag också vara noga att den går igenom. Allt framåt är bra, och då ska jag klappa om reaktionen blir framåt även om hon börjar galoppera eller kastar sig iväg. Här blir jag lite "feg" och bromsar om hon kastar sig.

Överlag så har Tea aldrig rört sig så mjukt, elastiskt och lätt. Hon jobbade med hela kroppen! Hon tyckte att Tea var väldigt fin och med trevliga bakben, kul för nu börjar hon lära sig att använda de rätt!
Jag måste bättra handställningen och var jag ska ha överlivet. När jag kommer rätt med sitsen så blir det makalöst bra. Dags att börja gymma igen!




Johanträning

Det var en mör Tea som klev in i ridhuset för Johanträning. Träning fredag, tävling lördag och träning igen på söndagen. Men jag är så glad över att jag hade hans hjälp! För det första så berättade han att ju äldre hästen blir, desto mer måste vi som ryttare "stretcha" de vid ridning (låg form). Ju mer muskler de bygger desto viktigare blir det, för då är det lätt att de blir stumma. Tea som han tyckte hade musklat på sig, och som dessutom var öm och trött i musklerna efter en hård helg behövde verkligen få stretcha och mjuka musklerna idag!

När hon är lite trött och upplevs stretig så måste jag vara noga att göra kvicka förhållningar i tygeln. Då kan hon inte bita sig fast i bettet och jag blir inte stum i kontakten. När jag började göra dessa förhållningar så släppte hon till direkt! Det ska jag verkligen ha med mig till våra svårare dagar. 
Jag fick börja med att galoppera igång henne. Är hon lite stum och spänd i kroppen så är galoppen bra för att låta henne bli varm och komma igång. Sedan fick jag arbeta henne låg och rund på volten. Stretcha, ställa... snart började Tea frusta rejält! När det fungerade bra så fick jag gå ut och göra öppnor längs långsidan i galopp. Där stötte vi på nya spänningar men när vi fick igenom de så var hon tillslut "lealös" av mjukhet i kroppen! För varje spänning jag lyckas rida igenom, desto längre kommer vi i mjukheten/lösgjordheten. En perfekt framridningscheck! Fungerar allt detta så är hon mjuk och fin, och fungerar det inte så hjälper dessa övningar till att få henne dit. Detta ska skrivas ner i tävlingsboken!

Tyvärr har vi sadelproblem igen. Sadeln åker fram rejält och hamnar på hennes bogar. Och jag hamnar i stolsits, bäckenet hamnar i fel vinkel och jag får inte benen under mig. Jag tyckte att jag hade så lite häst framför mig igår, att jag satt på frambenen... Hon behöver bli av med lite mage innan vi kan gå vidare med det i vilket fall som helst så vi får kämpa på!

Här har hon höjt ryggen bra och jag tycker att hon ser mjuk ut i halsen. Det är här hon ska vara, gärna lägre ändå!
 
Här är hon fortfarande fin men ser inte lika mjuk ut, lite stum kontakt och överlinje. Här kan jag be om mer stretchning. 

Lokal LB:2 Gyttorps RK - Ticktack

Tävlingssäsongen började tidigare än planerat. I torsdags anmälde vi till tävling i Gyttorp men upptäckte i efterhand att det var fel datum, men vi bestämde oss för att åka. 

Vi lastade ut en oknoppad Tea och möttes av många blickar. En oknoppad häst på dressyrtävling, har det inträffat förut?! Jag satt upp och Andreas ledde upp oss på den väldigt tittiga vägen till framridningen. Man går igenom ett bostadsområde och industriområde och det fanns en hel del saker att titta på. Väl på framridningen så tog jag ett djupt andetag och kortade tyglarna. Jag kände direkt att hon kändes "som vanligt" även om jag behövde jobba med övergångar för att få henne med mig. Och några övergångar med mycket "ptroo" och tio meter bromssträcka senare så var hon jättefin! Mjuk, eftergiven, framåt.... Tyvärr tog det längre tid än vad vi trodde att gå upp till framridningen så den blev så kort som tio minuter och utan galopp. 

Inne på banan red jag upp till läktarkortsidan och där stötte vi på problem. En tvärnit och en spänd Tea, det gav tyvärr inte med sig under ritten utan hon genade lite vid båda kortsidor. Överlag så var hon väldigt ridbar inne på banan. Vi behöll lättheten, jag behövde inte streta något med henne. Även om vi inte kom ut överallt och hon var lite spänd så hade vi delar av programmet där hon var helt rätt med form, takt, tempo, eftergift... Det har vi inte lyckats åstakomma tidigare. Vi hade en miss i en galoppfattning som skedde mot läktaren där hon stod emot väldigt, där fattade hon fel och blev lite explosiv. Sedan slog hon sig fri i första bågen i travprogrammet.
Årets första tävling och jag är jättenöjd. Bra betyg! Sedan finns det alltid saker att förbättra. Min högerhand är högre än vänster, hon skulle kunna vara lite mer ihopriden... det kommer!

61% och plats 10 av 18 starter, (fem placerade).
Man placerade sig på fjärdeplats på 62,667%. Det var väldigt små marginaler genom hela resultatlistan!

Vackra Tea! 

Prinsessbehandling

I onsdags var Tea hos equiterapeuten. Besöket var bokat väldigt lägligt, Tea har haft otur med isen trots brodd. När mamma ledde in henne från hagen så halkade hon till rejält med bak. Hon har inte varit halt eller påverkad men hon var spänd i det området och fick en ordentlig behandling. Massage, kiropraktik, akupunktur och laser. Själv ska jag underhålla med Biolight och massera med arnika. 

Vi börjar alltid med att linlöpa, något som jag tycker fler ska ta efter. Det borde vara viktigt för både hovslagare och equiterapeuter att se hur hästen rör sig istället för att bara titta när hästen står på gången. Själv finner jag många svar genom att titta på rörelsemönstret. Hur som helst så tyckte hon att Tea redan förbättrat sig. Hon har väldigt stora gångarter och är i en växtperiod, förra gången fick hon balansera upp sig själv en del. Denna gång var hon stadigare och hade lättare för att röra sig i balans utan att behöva tänka anstränga sig så mycket. Igår skulle jag aktivera henne från marken. Vi linlöpte henne, som vi även gjorde i tisdags, och hon travade väldigt mycket bättre. En helt annan mekanik! Det är kul när man ser skillnad. 

I väntan på equiterapeuten. 
 
 
 

Löshoppning

Tea slutar aldrig förvåna mig. Hon är en väldigt rolig häst att umgås med, hon visar sina känslor väldigt väl och har alltid något på gång. Idag gjorde vi i ordning henne för att åka och löshoppa och hon stod och var butter på gången. Hon såg ut att ha gett upp på livet för länge sedan. Sedan gick hon surt in i transporten, säkert bombis på att hon skulle få arbeta hårt på träning. När vi kom in till ridhuset och började skritta runt så sken hon som en sol och hoppade glatt över bomsamlingen i skritt... Det är så kul att ordna så att hon får göra roliga saker för hon visar verkligen uppskattning.

Hoppningen gick bra, i full rulle! Hon hade väldigt bråttom in en gång och rev så hon blev superarg på sig själv. Nästa gång klippte hon istället till med ett supersprång och då var livet roligt igen! Jag tror vi kan satsa på hoppning om dressyren inte skulle fungera för oss, hon har väldiga språng i sig!




Två dagars träning

Vi fick möjlighet att träna två dagar i rad för Katarina i veckan och tog självklart chansen! Vi står lite utan tränare nu efter att hon flyttade och Johan kommer en gång i månaden som mest. Jag behöver hitta en "hemmatränare" som är så lik Katarina som möjligt då hon passar oss otroligt bra. 

Dag ett
Tea kändes ganska bra under framridningen. Jag travade fram i låg form och hon var väldigt framåt, det brukar innebära ett bra pass så länge jag inte blir lurad. Att hon är framåtgripande i sin gång och vilja betyder inte att hon använder kroppen till fullo. Det vi behöver träna på är att hon ska få plats med sin gång. Fronten behöver komma uppåt-framåt så att bakbenen får plats att vinkla sig och arbeta. Det jag får göra är att tänka på att sitta på sittbenen ordentligt, ha en buren och framåttänkande hand som hjälper henne att få plats att komma upp. Har jag en för låg hand så "trycker jag ner" henne och hon får chans att bli stretig. Skillnaden på när det blir rätt och fel är som natt och dag!
Vänster galopp var magisk! Allt svårt försvann, hon var så otroligt lättriden och jag bara satt och njöt. Jag kände hur bakbenen arbetade rätt, hur vi kom uppåt-framåt i språnget och hur bra formen var.

Dag två
En trött Tea som då blir lite bitig och tung på bettet, eller helt tom. Det är det svåraste jag vet och jag blir osäker och passiv. Skönt att det kom på träning för första gången så att jag får hjälp med det! Katarina visade mig vad jag skulle göra för att hon skulle ta bettet rätt och bära sig själv. Direkt blev det bättre!
Motorn var lite trött och behövde en del hjälp för att komma igång. Hon blir lite"klämmig" i känslan och då gäller det att smacka på så att hon lägger i nästa växel eller börjar varva. Det var jobbigt tyckte hon men hon blev väldigt bra när det släppte! Vi gjorde väldigt fina galopplängningar och upptagningar där jag kände hur hon växte fram! Så härligt! 
 
Svettig men glad Tea!
 
 

Porter på topplistan!

Vi känner oss extra glada inför betäckningssäsongen i år efter att fått ta del av denna lista. Vår Porter var den näst mest använda New Foresthingsten 2015, både bland antal betäcka NF ston och totalt antal betäckta! Superhäftigt! Tack för förtroendet alla stoägare, vi hoppas att fölungarna växer så det knakar i magarna!

 

Vackra Tea

Det är en häftig känsla att titta på en häst och känna "WOW!". Det gjorde jag när jag provred Tea, och ännu mer när hon lastades ut ur transporten här på hemmaplan första gången. Hon var nästan ännu vackrare än vad jag mindes henne från provridningen. Det bästa är att jag än idag får denna känsla av att titta på henne. Hon har en utstrålning utan dess like. 

Igår fotade vi henne. Tänk när man står där med kameran och blir alldeles till sig på hur fin hon är. Det är kärlek!

 
 

Alla hjärtans dag

En dag i kärlekens tecken. Alla djur har fått varsin present, hästarna ett stort rött och saftigt äpple var och Mollie fick ett ben att gnaga på. Ändå känner jag mig inte helt tillfreds, Nessie fattas! Kan man skicka upp ett stort paket upp i himlen? Vi saknar henne så det gör ont! Jag hoppas verkligen att man kommer någonstans när man dör, och att Nessie väntar där. Då känns det hela lättare, att vi kommer att ses igen. Under tiden kan vi glädjas åt vår Mollie Gräddnos som fyller våra dagar med bus. Hon är nu 14 veckor och har blivit jättestor! Hon har ändrat sig mycket från när hon kom och hon är alldeles underbar. Det är tur att hon finns!

Nu ska vi ut i stallet. Vi ska mysa till det extra mycket, Tea ska få ny gosig halm och Porter en spånbal. Jag tycker om att skämma bort de!

 



RSS 2.0