På väg tillbaka

Ett svalt ridhus när det är nästan 30° varmt är skönt, det tyckte både Tea och jag. Hon var tagen av värmen men jobbade på bra ändå. Hon lyssnade när jag bad henne att vakna till och det får man vara glad över, ibland får man en ninjaspark som svar tillbaka, men bra hästar behöver ha lite egna åsikter tycker jag. 

För att inte ha dressyrat på så länge och stått utan sadel under den långa tiden vi gjorde så gör vi jobbet bra. Det som fattas är lite större effekthet av hjälperna. Ett pass med Britt på ryggen så är vi absolut tillbaka och det med besked, då är det bara finslip kvar inför tävlingsdebuten. Nu behöver gas och broms smörjas upp lite och när det fungerar så fungerar allt annat. Jag är inte kristen, men tack gode gud för att jag har Britt. 

Jag bytte idag till aachen. Det blir en annan känsla och jag tror den känslan blir bra med ett annat bett. Remont+detta och aachen+något annat.. Det tål att funderas på!

 
Det finns en film på min instagram! @linnforsstrom

Bruna stövlar

Min dröm har gått i uppfyllelse, jag äger ett par bruna stövlar. Ett par De Niro som passade utmärkt till min Antarèshjälm jag vann.

Jag fick de som tidig 20-årspresent via Skaras 20% rea eftersom mina svarta är så stora att jag får ha tjocka vinterstrumpor i de för att de ska passa, det blev för varmt nu på sommaren.




Livet på Stuteri Ängsbacken...

Vi har fullt upp här på gården. Intresset för Porter är stort, för tillfället är tre ston brunstiga och det innebär sena kvällar och tidiga mornar. Klockan ställs 04.30 på morgonen för att hinna betäcka innan jobbet och sedan är det dags igen senare på kvällen oftast. Det är ett heltidsjobb men det är SÅ kul! 
Stona som varit och är här är helt fantastiska. Det är alltid lite motigt att de ska åka hem för man hinner bekanta sig på tiden de är här. Har de föl vid sidan så blir det ännu jobbigare, de små liven faller man för direkt!
 
Andreas går in på sin semester imorgon. Det innebär att vi kan åka en hel del med Tea och vi kommer att utnyttja det genom att variera mellan olika ridhus och ridbanor. Hon är obrydd nuförtiden men jag ser det alltid som något positivt att variera, inte bara för hästens huvud utan också för dess kropp med att rida på olika underlag. 
Min förhoppning är att Britt kan rida henne en hel del samt att Anna kan hoppa henne. Jag tror det är ett framgångskoncept. Hoppningen hjälper dressyren mycket då de får använda andra muskler, dessutom tycker Tea att livet är lattjo när hon får hinder framför nosen. 

Jag själv utvecklar vår hemsida som i dagsläget är lite väl simpel.

Bråka inte med ett brunstigt sto

I måndags gick det toppen och idag var vi på botten. Tänk vad snabbt det kan vända. Under passets gång kändes det mest hopplöst, hon låg mot höger skänkel och tog inte dess hjälpgivning, de enda reaktionerna jag fick var istadighet. Det var nog fel dag att utmana/kräva idag när hon är brunstig, men det var ett måste. Nu i efterhand när jag öppnat upp ögonen så är jag nöjdare, jag ser framförallt hur hög vår lägstanivå är nu. 

Det blir nog bus på gärde och uteritter tills vi kan ordna så att Britt kan sitta upp och "rida till" henne. Några minuter med Britt på ryggen så fungerar precis allt, och jag är så tacksam över att ha den uppsuttna hjälpen. 

Upp med blicken.... Här i en mycket svag öppna för att lossa bogarna.

Sadelutprovning!

I flera dagar har jag varit nervös, orolig och pirrig över denna sadelutprovning. Denna gång åkte vi till Strömsholms sadelmakeri där Gudrun Holm agerade sadelutprovare. 

Vi är mäkta imponerad av Tea. Strömsholm hade Grand National idag så det var fullt av hästar och människor. Vi hade med oss världen coolaste femåring, hon var totalt obrydd. Jag är SÅ stolt för att hon ska känna sig trygg och slappna av på nya platser är något vi fått jobba med och det är inte längre några problem. Inte nog med det, hon klev rakt på transporten både dit och hem, samt stod i transporten en längre stund medans vi åt mat.
 
 
Trots att hon vilat och att vi inte ridit på ca. fyra veckor så var hon trevlig att rida. Bra grundform, avspänd och allmänt bra. Även där är jag imponerad. Visst var vi också ringrostiga men lägstanivån är ändå såpass hög nu. 

Till min lycka blev det sadelköp. En Equipe Oracle fick följa med hem. Jag kände mig som en riktig dressyrryttare i den för ryggen blev naturligt rak och "bärig". Jag fick en mycket trevlig grundsits både för ögat och för min egen känsla. Jag tror det handlade om att bäckenet blev rätt placerat. Jag kunde också sitta ner i traven... det är den största framgången för oss. Aldrig mer bred midja på sadlar! Tea trivdes bra i sadeln och det var inget att fundera på, vi hittade vår sadel!

Vår nya fina sadel. Jag tycker att det är så fint med sömdekoren på kåpan.
In action. Glöm inte att följa mig på Instagram! @linnforsstrom

Märks det att jag är otroligt stolt över bästa Tea? Motivationen är påfylld till max. 

Tandläkarbesöket

Ingen av hästarna hade utvecklat huggtänder i hopp om att kunna äta upp mig. Äntligen kan jag sova om nätterna!

Det första hon sa när jag ledde ut Tea på stallgången var att säga att hon har maffat på sig, hon har ju inte sett henne på ett år! Det var en helt annan häst. Jag har lätt att bli hemmablind men när jag tänker efter så har hon betydligt mer "massa" nu (och lite mage...). Skillnaden i kroppen var något positivt och jag blev väldigt glad av att höra det. Tea har en superfin mun utan några konstigheter. Hon har växlat klart tänderna och har gjort det helt korrekt. Det enda som gjordes var att raspa bort några vassa kanter. Jag kunde med fördel prova rakt bett med fasta ringar som ligger stilla eftersom hon själv är lugn och stilla i sin mun. 

Efter lite fika med rabarberpaj och vaniljsås så var det Porters tur. Han hade inga större förändringar sen sist, det är fördelen med att kunna jämföra med journalen som skrivs mellan varje besök. Jag kunde med fördel prova Micklem på honom alternativt fortsätta med remont. Jag ska fortsätta att variera mellan hans baucher och hackamore, samt ge det raka bettet en chans...

 
 





Bort med tandtrollen

Ikväll kommer Tea och Porter att få sina tänder kollade. Jag tycker att det är lika intressant varje gång. Jag brukar be tandläkaren att kolla över träns och bett också för att se så att allt ligger bra i munnen, främst med bettlängd och tjocklek. 
Idag ska jag passa på och fråga henne, som ser många hästar om dagen, om hon har märkt någon positiv effekt på PS och Micklem. Jag är fortfarande kluven i frågan, jag antar att man måste prova för att se. Tea tycker jag trivs med allt jag sätter på henne med alla former av nackstycken och nosgrimmor, men som jag skrivit tidigare... jag letar efter de små, små detaljerna som gör skillnad.




Fikapaus i arbetet...

Klockan 05.00 steg vi upp imorse för att betäcka på morgonen. Det gäller att ha gott om tid på sig när det gäller Porter. Han är en gentleman mot stona. Han pratar med de, slickar på de och gosar..... och betar gräs därimellan! En fikapaus mitt i arbetet slår aldrig fel hälsar Porter! 



Teas födelsedag!

Hurra hurra hurra! Idag fyller stora tjejen fem år! 
Den här veckan blir hon bortskämd som aldrig förr. Tandcheck och sadelutprovning... vad är en bättre present än en sadel?! Åh vad vi ska njuta av den presenten! (Hoppas vi hittar en passande!).

Hon gör mig så stolt varje dag. Hon har blivit så vuxen och utvecklas ständigt. 




Årets första språng och roadtrip

Årets första språng är avklarat. Det gick kalasbra, Porter är så snäll att ha att göra med. Stona blir verkligen uppvaktade med prat och gos, han är en hopplös romantiker! 

Nu sticker vi på roadtrip till Strömsholm. Teas pappa ska starta och det vill vi inte missa. Annars kommer vi vara mest vid framridningen, det är där man lär sig för det är där eventuella problem yttrar sig och man får se hur ryttarna löser det. På tävlingsbanan är det mer finridning och det är inspirerande att se, men det är så nyttigt att se vad man gör för att det ska se så lätt ut på banan. 

Mor och dotter. Santana VII RNF 1428 och Ängsbackens Cocopop.


Sommaren har nått Ängsbacken

Äntligen, årets första sommardag! Värmen och solen är underbart skön. Från och med inatt får de sova ute dygnet runt, alla utom Porter då för han absolut avskyr att sova ute. Han trivs inte alls med det. Tea får antingen sova inne eller ute, jag har inte bestämt mig än. Förra året var hon lite stressad av det, men jag tänkte prova och se hur hon reagerar i år. Hon har utvecklats mycket och är tryggare i sig själv nu.

"Min" älskade prinsessa!

Till helgen ska vi sätta igång henne igen efter två veckors semester. Jag längtar! Tanken är att padda upp hoppsadeln tills vi hittar rätt dressyrsadel, samt varierar med linlöpning/promenad/löshoppning. Jag tror det blir finemang.
 

Vila

Här har det ekat tomt under ett par dagar. Livet är tufft just nu, min älskade farfar lämnade oss i tisdags. Det känns fruktansvärt på alla sätt och vis, han var otroligt godhjärtad och jag saknar honom. 

Efter en längre period av träning har Tea fått en välförtjänt vila på två veckor. Vi har tränat både huvudet och kroppen, många nya knappar är hittade i ridningen, lastningen fungerar prickfritt efter träning och mycket resande till nya ställen. Det märktes att hon var lite trött nu de sista gångerna jag red innan vilan. Det märks aldrig i ridningen utan istället att vi känner att vi måste tempa henne för att hon är så lugn *fniss*, då är det dags för fröken att vila. Vilan passar mycket bra nu när vi väntar på sadel och har svårt att aktivera henne på ett bra sätt utan. Nu till helgen åker jag till Stockholm och i mitten på nästa vecka är det dags att sätta igång igen. Jag längtar! Fördelen med detta är att vi kan köra på nu ett tag framöver så fort vi får en sadel. 

 
 

Tips för torra hovar

Hovarna har varit lite torra och haft lätt att gå sönder ett tag. Den bästa återfuktningen är vattenbad för hovarna men det är inte alla hästar som går med på, därför köpte jag ett hovfett som är baserat på hovens egna fetter. Jag stryker på det med pensel efter att ha skrubbat hovarna med vatten, på så sätt blr hovarna lite fuktade av vattnet och även rena. Detta tipset fick jag från Strömsholms hovslageri, som också är återförsäljare för fettet.

Jag tror att bra hovar kommer från insidan och att det kan vara läge att kolla över foderstaten. Jag ger även Steel Joint till mina som jag vann årsförbrukning av. Ibland behövs det dock kompletteras med fett/olja. En del hästar har även dåliga hovar naturligt.

Hovfett.


Ett år med Tea

För precis ett år sedan klev min drömhäst av transporten på vår stallplan. Bara en vecka innan var jag och provred och jag föll direkt. Än idag fortsätter jag att falla för henne, senast idag blev jag alldeles varm i hela kroppen av att se henne. Hon är så vacker. 
Vi knoppade henne för fotografering och hon stod med huvudet i backen medans Andreas kliade henne i pannan så jag behövde inte ens en pall. Tea älskar mys. Knoppad och utsmyckad i vår ettårspresent tog vi bilder. Ett kandar är nu i vår ägo, jag längtar tills det är dags att använda det. Tills dess är det en riktig motivationskick att se det hänga i sadelkammaren. Det är nog en av mina mest värdefulla ägodelar i utrustningsväg för det representerar vår framtid! 





På schemat

Den årliga tandundersökningen är bokad och det känns skönt! Det är dags på Tea, det känns i ridningen så just nu går hon på remont när hon rids. Jag ska prova hackamoret någon dag, jag tror att hon kommer att gilla det. 

Jag tycker det är lite svårt att hålla igång utan sadel. Promenader i skritt tränar visserligen mest muskelgrupper men jag vill ändå hålla igång lösgjordheten och den fina formen vi hittade hos Johan. Tömkörning står på schemat men då åker vi till ridhus, det är lite för roligt att hålla till på ett öppet gärde, bromsen tycks sluta fungera!

Så glada öron!



RSS 2.0